De mest jorda länderna över hela världen

Mitt i den moderna industrialiseringen och de globala trenderna mot urbanisering, i kombination med det ständigt uthållna mänskliga befolkningstrycket, blir alltmer övertygad om att bevara jordbruksmarken. Det finns många anledningar till att ett land skulle vilja bevara sitt jordbruksland. Bortsett från utsikterna till potentiella intäkter som genereras av befolkningen och regeringen, främjar jordbrukssektorn också ekonomisk och livsmedelssäkerhet och är fortfarande en av de få ekonomiska sektorer som kan betraktas som mer eller mindre självförsörjande. I modern tid har jordbrukssektorn även räddat stora världsekonomier från randen av ekonomiska smältningar, när det visade sig vara det enda möjliga sättet att lova överlevnad. På grund av skillnader i klimat, ekonomi, kulturella värderingar och demografi skiljer sig procentandelen av åkermarken från land till land. I den här artikeln tittar vi på några av de länder som har den högsta andelen av deras markområden som är tillgängliga för jordbruk, och de faktorer som gör sådan användning möjlig.

Klimat

Enkelt uttryckt, även utan mänskliga influenser, kan klimatet diktera när och där grödor kan odlas, och hur mycket de potentiellt kan ge. Alla växter kräver en kombination av lämpliga ljus-, temperatur-, jord- och fuktförhållanden för att trivas. Generellt är geografiska platser och deras typiska vädermönster de främsta determinanterna för sådana faktorer.

Under utveckling

Tekniskt sett när ett land är underutvecklat betyder det att det finns färre stadsdelar, färre industrier, begränsad infrastrukturutveckling och en relativ brist på sociala bekvämligheter. Om man tittar på detta i förhållande till jordbruksmetoder kan underutveckling innebära två mycket viktiga saker: brist på arbetstillfällen inom den formella sektorn och ökade landområden som ligger i tomgång. Eftersom det finns få andra inkomstkällor, kommer människor naturligtvis att använda sådana lediga utrymmen för jordbruksmark, eftersom det ofta står som de mest lättillgängliga sätten att stödja en försörjning. Detta fenomen är vanligt i många tredje världsländer, som Somalia, Djibouti, Togo och Bangladesh.

Markzonerings- och bosättningsplaner

Mark zonering leder till välstrukturerade avvecklingssystem. Människor kan bli ombedda att flytta ut ur vissa områden och bosätta sig i andra områden som ursprungligen ansågs beboeliga och därmed lämna bakom det maximala arealet för jordbruket. Begreppet mark zonering sammanfaller ofta med "bästa användnings" -politiken för landåtervinning och landrehabilitering, som alla bidrar till ökad livsmedelssäkerhet.

Förbjudna priser på jordbruksmarker

Om du vill köpa ett paket av jordbruksmark i ett land som Förenade kungariket kan du bli tvungen att lämna upp till synes löjliga summor pengar. När priserna på åkermarken är för höga jämfört med markerna för kommersiella ändamål, kommer folk i allmänhet att röra sig i andra riktningen. Många kommer att välja mindre stycken mark runt stadscentrum och därmed lämna en stor bit land som sedan kan användas för jordbruk.

Glesa populationer

Eftersom vissa länder är glesbefolkade står det självklart att andelen mark som är tillgänglig för jordbruksanvändning där kommer att vara högre. Detta förklarar delvis varför mindre tätbefolkade länder som Rwanda och Ukraina är inslagna i vår lista. Detta förbättras ytterligare när låga befolkningar också har låg konkurrens för jobb inom den formella sektorn. Detta leder till massiva landsbygds- och stadsmigrationer, vilket i sin tur gör att olika delar av små gårddominerade marker lämnas kvar. Dessa kan sedan konsolideras och användas för storskaliga jordbruksändamål.

För att länder ska kunna behålla en hög andel av sin mark för jordbruksanvändning måste en eller en kombination av många av ovanstående villkor uppfyllas. Det är dock uppenbart att vissa naturliga händelser också spelar en roll för att göra det möjligt. En annan sak som bör noteras är att ha en stor andel jord för jordbruk inte nödvändigtvis översätter till livsmedelssäkerhet. Faktum är att sistnämnda har uppnåtts av länder med låga jordbruksprocentandelar, medan starkt odlade regioner strider mot hunger på grund av skillnader i metoder, kemikalier och teknik som används.

De mest jorda länderna över hela världen

  • Visa information som:
  • Lista
  • Diagram
RanglandÅkermark (%)
1Bangladesh59
2Danmark58
3Ukraina56
4Moldavien55
5indien53
6Togo49
7Ungern49
8burundi47
9Rwanda47
10Gambia44
11Tjeckien41
12Malawi40
13pakistan40
14haiti39
15ö av man39
16rumänien38
17litauen38
18nigeria37
19Mauritius37
20El Salvador36
21polen36
22Komorerna35
23Uganda34
24Tyskland34
25frankrike34