Världens mest skogsrika länder

Skogar spelar en viktig roll för att upprätthålla livet på jorden. De fungerar som kolsänkor och hjälper till att reglera klimatet på lokala och globala skalor. Skogar fungerar också som butiker för överskott av vatten och spelar därmed roll som naturreservat och vattenreningsverk. Genom att mildra effekterna av översvämningar, tjänar de som naturliga stormvattenhanteringssystem. Skogar fungerar som livsmiljöer för många arter och som en butik för genetiskt material för både växter och djurliv.

Trends in Global Forest Cover

Från och med 2010 är cirka 31% av jordens mark skog. Av dessa är 93% av dessa skogar naturligt förekommande, medan de övriga 7% är konstgjorda. Jordens skogsöverdrag är ojämnt fördelat, med vissa länder som har större delen av sitt mark täckt i skogen, medan andra har liten eller ingen skogsskydd alls.

Liksom många andra ekosystem tenderar skogsintervall att bortse från landets geografiska gränser. Europa har det högsta skogsbildet på alla kontinenter, vilket till stor del beror på Rysslands massiva skogar. Som sådan finns cirka en fjärdedel av jordens skogar i Europa. Sydamerika, som rymmer Amazonas skog, har 21% av världens skogsskydd. Nord- och Centralamerika kommer i tredje, med cirka 18% av världens skogar, de flesta finns i Kanada och USA

Det är intressant att notera att de tio skogsrika länderna står för två tredjedelar av världens skogsskydd, och de återstående 34 procenten fördelas bland alla övriga länder. Ryska federationen ensam har 20% av världens skogsskydd, men skulle ranka 53: e bland de mest skogade länderna i världen på grund av den stora storleken av landets totala storlek. Observera att alla siffror nedan kommer från Världsbankens data.

Förändringar i skogsdäck efter region

Skogskyddet växlar ständigt till följd av naturliga mönster och mänskliga aktiviteter. Ökning av skogsskyddet kan uppstå naturligt, eftersom skogarna utökar sina gränser till tidigare mark. Det händer också som en följd av beskogning (mänskliga aktiviteter som planterar träd för att producera skogar där de annars inte skulle existera) som det varit fallet i Kina, Bahrain, Egypten och Rwanda. Skogskyddet kan också förbli stabilt, antingen genom den naturliga regenereringsprocessen eller som en följd av skogsplantering av människor efter skogsverksamhet.

Ökning eller stabilisering av skogsöverdraget sker främst i Europa och, i mindre utsträckning, i Nära och Fjärran Östern. Trenden i dessa regioner mildrar något de förstörande effekterna av avskogningen som fortfarande förekommer i Centralamerika, Sydamerika och Afrika.

Skogsområdena minskar naturligt när katastrofer som bränder och vulkanaktivitet förstör skogar. Den vanligaste orsaken till skogsförlust är dock överlägset mänsklig aktivitet. Avskogning orsakar snabb förlust av skogar i Centralamerika, Amazonasbassängen, Kongo Basin och nära den västafrikanska kusten.

Mellan 2000 och 2010 har avskogningen minskat globalt skogsskydd med en häpnadsväckande 13 miljoner hektar. Avskogning minskar jordens kolsänkor, som fungerar som katalysator för fortsatt klimatförändring. Reducerat skogsskydd leder också till förlust av vattenavrinningsområden, vilket i sin tur kan orsaka sämre översvämningar under regnperioden, mer allvarliga torka under torrsäsongen och jorderosion av både vatten och vind hela tiden.

Trends in Global Forest Cover by Country

A. Skogskåpa och begränsad mänsklig aktivitet

Länder som kännetecknas av orörda skogsskydd omfattar Mikronesien, Seychellerna och Surinam, som har mer än 95% av sina markområden dominerade av skogsskydd. Dessa länder är små när det gäller både ytarealer och totala populationer. Stora delar av dessa länder är bergiga och befolkningen tenderar att koncentrera sig på de smidigare, mer navigerbara områdena. Detta gör att skogar i de ogenomträngliga områdena i stor utsträckning påverkas av en fortsatt mänsklig aktivitet.

På grund av den lilla befolkningen i dessa länder är det få krav på dessa lands naturresurser. Dessa önationer saknar också industrialiserade ekonomier och har därför begränsad markförstöring och resursutnyttjande.

B. Skogskyddet bland industriländerna

Finland, Sverige, Japan och Korea är alla industriländer med stora populationer med relativt omfattande skogsskydd. Japan tjänar till exempel som en intressant fallstudie. För 300 år sedan var avskogningen i Japan på kritiska nivåer. Men mänskligt ingripande har med tiden återställt Japans skogsskydd till dess nuvarande räntesats på 68, 47%. Japanerna började använda resurserna från sina skogar på ett mer hållbart sätt, och började odla träd specifikt för virke. Detta minskade avverkningen av träd i skogar, så att japanska skogar regenererade. Efter andra världskriget fanns det också en bestående skogsplantering för att reparera skadorna på skogen som härrörde från kriget. Japans skogsskydd är för närvarande stabil, med liten ökning eller minskning av skogsområden de senaste åren.

Finland och Sverige har hög skogsskydd och blomstrande träindustrier. Skogsbruk är en stor ekonomisk aktivitet i båda länderna. Sveriges IKEA är till exempel ett världsberömt varumärke med många produkter gjorda av skandinaviskt virke. Befolkningen i dessa två skandinaviska länder är koncentrerad i stadsområden. 85% av svenskar och finländare bor i stadsområden, vilket innebär att mycket av resten av landet är obebodt. Mycket av detta obebodda land är skog. Det är intressant att notera att ägande av skogar i dessa norra länder skiljer sig avsevärt i jämförelse med vad som ses i tropiska länder. 50 procent av skogarna i Sverige är familjeägt, 14 procent av svenska skogar är statligt ägda och industrivirksomheter äger 25 procent av skogarna där. I Finland är 61 procent av skogarna privatägda, 30 procent ägs av staten och resterande 9 procent ägs av företag. Skogsmodellerna i dessa två skandinaviska länder sammanfogar bevarande och ekonomi. Dessa länder tjänar intäkter från beskattning av intäkter från skogsindustrin, som då kan användas för inte bara sociala välfärdsprogram utan även miljöskyddsåtgärder. När det gäller bevarande, är mer än 10% av skogarna per land bevarade områden där det inte får ske någon loggning. Skandinaviskt skogsbruk i områden som inte är bevarade tenderar ändå att följa ansvarsfulla protokoll för skogsplantering, där plantering och skörd av träd i Sverige och Finland utgör en kontinuerlig cykel. Dessa två skandinaviska länder investerar också i forskning för att hålla sina träindustrier och skogsbrukspolitiska ekologiskt hållbara.

Proaktiva konserveringsåtgärder är mest effektiva

Med ökad efterfrågan på världens naturresurser måste aktiva åtgärder vidtas för att se till att resurser, inklusive skogar, används klokt. Den hållbara användningen av skogar har visat sig vara genomförbar, med tanke på sammanhängande och omfattande skogsbruksmetoder.

Länder med det högsta skogsområdet

• Visa information som:
• Lista
• Diagram

Rang	Land	% av skogsmark
1	Surinam	98, 33%
2	Federated States of Micronesia	91, 73%
3	Seychellerna	89, 38%
4	Amerikanska Samoa	88, 05%
5	gabon	87, 71%
6	Palau	87, 61%
7	Guyana	84, 05%
8	laos	79, 65%
9	Salomonöarna	78, 46%
10	Papua Nya Guinea	74, 12%
11	finland	73, 11%
12	Brunei Darussalam	72, 11%
13	bhutan	71, 75%
14	GUINEA-BISSAU	70, 84%
15	Marshallöarna	70, 22%
16	St Vincent och Grenadinerna	69, 23%
17	Sverige	68, 92%
18	japan	68, 47%
19	Kongo-Kinshasa	67, 58%
20	malaysia	67, 47%
21	zambia	65, 87%
22	Republiken Kongo	65, 49%
23	Norra Marianerna	64, 85%
24	Sydkorea	63, 60%
25	panama	62, 55%